Vad du äter när du är gravid kan ge följder även på lång sikt. Forskare har kommit fram till att dina gravidmatvanor påverkar vad ditt barn kommer föredra när det väl ska äta själv!
 

Det gamla talesättet ”att äta för två” har länge varit många gravidas favorit- ursäkt. Den har gjort det mesta okej; allt från plusmenyn på lunchen till den extra bullen vid fikat och Ben & Jerry-burken på kvällen. Men fetmaepidemi-orolig mvc-personal och landstingskontrollerade informationssidor betonar nu för tiden vikten av att hålla sig till måttlighet, även när midjemåttet av gravidskäl inte gör det.
Trots det stämmer talesättet bättre än någonsin.

Flera nya studier visar nämligen att matvanorna man har som gravid har betydelse för mer än bara tillväxt och utveckling. De väger även tungt i att avgöra vad ens barn kommer tycka om att äta, när det väl ska göra det själv.

Forskare vid det amerikanska smakforskningsinstituet Monell Chemical Senses Center i Philadelphia har visat att mammor som äter mörkgröna grönsaker, som broccoli och gröna bönor, får barn som vant sig vid smaken redan via fostervattnet och bröstmjölken. Det är annars grönsaker som små barn ofta ratar, eftersom de kan smaka lite bittert och bebisar föds med smak för sött.

En annan studie har visat att gravida som äter enligt den grönsaksrika medelhavsdieten, denna ständiga kelgris när det gäller mat- vanor, får barn med lägre risk för astma och andningsproblem.
Man kan även använda sina matvanor till att styra om man ska få en pojke eller flicka. I alla fall om man ska tro forskningsresultat från universitetet i Exeter, England.

Studien säger sig ha bevisat att könet på barnet avgörs av mammans diet, och inte av faderns bidragande med en x- eller y-kromosom, som tidigare sagts. 740 förstagångsföderskor som inte visste om könet på sitt ofödda barn fick svara på frågor om sin diet före och strax efter de blev gravida.

Efter det analyserade forskarna resultaten, baserat på uppskattade dagliga kaloriintag, och fick fram att 56 procent av de kvinnor som åt mest födde söner, jämfört med 45 procent av de kvinnor som åt minst. Man såg även ett tydligt samband mellan frukostflingeätare och pojkmammor! En artikel i New York Times kallar studien begränsad, eftersom den bygger på rapporterat matintag snarare än uppmätt, men menar att den ändå kan ha viss trovärdighet. Antalet födda pojkar i västvärlden har nämligen sjunkit de senaste 40 åren, och även om kvinnor nu för tiden äter mer, så har matvanorna förändrats. Och mellan 1965 och 1991 har andelen vuxna flingätare i USA minskat från 86 till 75 procent…

Samtidigt har en annan brittisk forskargrupp, vars resultat publicerats i British Journal of Nutrition, visat att mammor som ätit mycket skräpmat under graviditeten och under amningen får barn med inbyggd böjelse för detsamma senare i livet.
– Man brukar säga att ”du är vad du äter”, men faktum är att man lika gärna skulle kunna säga ”du är vad din mamma åt”, säger doktor Stephanie Bayol, som lett gruppen, till BBC.
– Vår studie har visat att barn vars mammor ätit mycket skräpmat hamnar på vägen mot fetma och att det kan bli svårare att lära dem bra matvanor.

Försöken vid Royal Veterinary College i London gjordes visserligen på råttor, men forskaren Neil Stickland, som också var med i projektet, säger till BBC att detta inte gör resultaten mindre trovärdiga för människor.
– Vi delar en mängd fundamentala biologiska system med råttor, så det finns all anledning att anta att effekten vi sett på råttorna kan upprepas på människor.
Råttbarnen som föddes visade tydliga tendenser att äta för mycket och ha en dragning mot högprocessad mat med mycket fett, socker och salt, jämfört med råttbarn vars mammor haft en normal kosthållning. Skräpmatsråttorna vägde dessutom mindre när de föddes, men gick upp i vikt snabbt och var efter tio veckor upp till en tredjedel större än normalkostråttorna.

Man ska dock inte inbilla sig att kaloriräkning är en sundare väg att gå. Ännu en studie, denna genomförd vid University Hospital i Nottingham (visst är det lätt att tro att engelska forskare inte gör annat än studerar mammor, både snart blivande, gravida och existerande!), visar att även mammor som bantar under graviditeten löper högre risk att senare få överviktiga barn. Anledningen ska vara att näringsbrist i livmodern förändrar programmeringen i bebisens fettceller, vilket gör att dess kropp senare alltid försöker kompensera den tidigare bristen.
– Om vi kommer bli sjukligt feta avgörs ofta före och strax efter att vi fötts och påverkas både av våra mammors matvanor och den näring som vi får som bebisar, månaderna efter födseln, säger doktor Nicole Budge till Daily Mail.
– Tidiga händelser kan ha livslånga följder. Mammor bör undvika både att banta och att äta för mycket. Allt handlar om att uppnå rätt balans.
Men alla som nu tror att fetma och dåliga matvanor är ännu en sten på enbart mammornas dåliga-samvets-rös bör tänka om.

Pappan är nämligen inte alls oskyldig i sammanhanget. Ett forskningsprojekt som drivits vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå visar att det framför allt finns ett samband mellan barns övervikt och pappans. 70 procent av alla överviktiga barn har pappor som väger för mycket, skriver Dagens Medicin.

Luntor av forskarrön och överviktiga råttor i all ära – man behöver egentligen inte gå längre än till bekantskapskretsen för att få belägg för att gravidmatvanorna påverkar barnen. Till exempel har vi Sanna, 38, som vittnar om att hon under graviditeten med den nu allätande dottern åt varierat och vällagat, medan hon med den nu sötsakslängtande sonen endast var sugen på pannkakor och risifrutti. Och Jenny, 34, som trängtade efter frukter och apelsinjuice under sin graviditet och nu har en dotter som föredrar satsumas framför sockerkaka.

Men det är ju också just det. Gravidsuget avviker ju ofta från det man vanligtvis brukar vilja äta, och vips formas en ny tankenöt. Är det verkligen vi mammor som bestämmer våra barns matvanor – eller är det de själva redan från början?
 

Vad ska jag äta då?

Livsmedelsverkets hemsida är välbesökt av matnojiga gravida. De uppdaterade och omformulerade sina kostråd i somras och direkt kändes det lite lättare att vänta barn. Här är deras allmänna kostråd:
– 500 g frukt och grönt varje dag, till exempel två portioner grönsaker och tre frukter.

– Fisk 2–3 gånger i veckan (se lista över godkända fisksorter på slv.se).

– Lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt, cirka 5 dl per dag.

– Lättmargarin på smörgåsen och flytande margarin eller olja till matlagning.

– Kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag.

– Bröd och potatis, ris, pasta, bulgur eller liknande varje dag, helst fullkornsalternativ.

Fakta, halvsanningar och myter om gravidmat

– Är man sugen på syrligt och surt väntar man en flicka. Är man sugen på sött och fett blir det en pojke. MYT!

– Om man blir sugen på konstigheter som murbruk och krita under graviditeten tyder det på att man har näringsbrist. HALVSANNING! Så kallade picasyndrom var vanligare förr, och det är möjligt att det kan bero på brist på något visst ämne, som zink eller järn.

– Att banta under graviditeten kan frigöra miljögifter som ligger lagrade i fettvävnaderna i din kropp. FAKTA!

– Var försiktig med örtprodukter, kosttillskott och natur­läkemedel. De kan vara skadliga vid graviditet. FAKTA!

– Man mår mer illa om man väntar en flicka. MYT!

– Rått kött ska undvikas, men torkat och gravat kött, som salami och parmaskinka, går bra att äta om man först lägger det i frysen i tre dygn. FAKTA!

– Sushi (av godkända fisksorter) går bra att äta så länge den är nygjord och nyförpackad. FAKTA!

– Hallonbladste kan sätta igång förlossningen. HALVSANNING! Det finns ingen forskning som säger att det stämmer, men hallonblad innehåller oxytocin, ett hormon som kan framkalla sammandragningar, och ska för säkerhets skull inte drickas före vecka 35.

NUVARANDE Du är vad din mamma åt
NÄSTA Lider du av ensamskräck?