Stress, sömnlöshet, utmattning och depression. Varför mår svenska mammor så dåligt? Och hur kan vi bryta mönstret?

Vilka faktorer känner du dig stressad över?

  • Få livspusslet att gå ihop: 66%
  • Jobbet: 61%
  • Hushållsarbete: 47%
  • Hämtning och lämning: 36%
  • Mitt föräldraskap: 34%

Småbarnsåren är tuffa. Ibland för tuffa. När resultaten från mamas stora läsarundersökning landade fick redaktionen lite av en chock av upptäckten att 62 procent av mammorna är eller har varit deprimerade eller nedstämda de senaste fem åren. Att 34 procent har sökt hjälp för stress eller nedstämdhet och 20 procent varit sjukskrivna av samma anledning. Och att hälften av mammorna är stressade ofta eller till och med alltid.

Stressrelaterade sjukdomar, som till exempel utmattning och depression, ökar lavinartat. Främst är det kvinnor som drabbas och det är kombinationen av stressfaktorer hemma och på jobbet som är orsaken till att vi blir sjuka.

– Arbetslivet har blivit tuffare och kvinnor hamnar ofta i underordnade positioner, även om de har samma kvalifikationer som överordnade män. Även om de får samma tjänst på pappret blir inte sällan arbetsuppgifterna olika, ofta till kvinnans nackdel, säger Kristina Glise, överläkare och forskare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.

– Samtidigt är det kvinnorna som tar det största ansvaret för hem och familj, de fungerar ofta som vd i Företaget familjen.

Många mammor sover för lite

I topp på mammornas stresslista ligger just att få ihop livspusslet, men också föräldraskapet i sig skapar stress. Störst risk att bli sjuk löper du när andra barnet är ungefär två år – och båda föräldrarna ofta är tillbaka på jobbet med full kraft. Och det är ett faktum att stressen i livet ökar när du skaffar familj, 66 procent av mammorna är mer stressade nu än innan de fick barn.

– Stressen i sig är inte farlig, men det är bristen på återhämtning som kan orsaka ohälsa. Om man har en hög stressnivå under lång tid och dessutom inte sover, blir det ett slitage på kroppen och man kan bli sjuk.

Och här ligger småbarnsmammor återigen i farozonen, eftersom de ofta sover lite och dåligt.

Problemet är komplext och det finns ingen enkel lösning, menar Kristina Glise.

– Den som kan svara på det får nog Nobelpris. Det krävs förändringar på flera nivåer. På ett personligt plan kan vi prioritera om, dra ner på ambitionerna i karriären när barnen är små och sänka våra materiella krav.

– På samhällsnivå behöver man titta på hur arbetslivet ser ut och skapa bättre arbetsmiljöer där könsaspekten finns med. Det handlar om att se på människor som individer, där möjligheter och behov varierar under olika faser av livet. Arbetsgivare behöver vara flexibla, anpassa arbetsbördan och ge bra stöd till anställda. Och politiskt behöver man påverka kvinnor att ta för sig mer.

Just nu ser hon tyvärr inte att åtgärderna från politiskt håll är tillräckliga.

– Man oroar sig över dessa frågor och lyfter upp dem då och då. En hel del är gjort men det finns mycket som återstår, inte minst utjämning av lönerna.

Så vill våra politiker tackla stressjukdomarna

Socialdemokraterna:

  • Förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna och investera i fler anställda och bättre arbetsmiljö inom välfärden.
  • Skapa bättre och snabbare vård för den som lider av psykisk ohälsa.
  • Minskad ekonomisk stress genom det höjda barnbidraget och underhållsstödet för ensamstående föräldrar.

Moderaterna: 

  • Nationell strategi för att stärka psykiatrin och minska psykisk ohälsa.
  • Bättre förutsättningar för samarbete mellan psykiatri, hälso- och sjukvård.
  • Medvetenhet om att ökad psykisk ohälsa och stress rör kvinnors totala belastning – på jobbet och i hemmet.

Centerpartiet: 

  • Förstärk psykiatrin så att den som mår dåligt kan söka hjälp snabbt utan remiss.
  • Utveckla rutavdraget för att minska snedvriden arbetsfördelning i hemmen.
  • Modernisera barn- och föräldraförsäkringen, återinför jämställdhetsbonusen och möjligen en vab-bonus.

Miljöpartiet:

  • Öka möjligheterna att påverka arbetstid och -villkor. Osäkra villkor, dålig arbetsmiljö och svårt att kombinera karriär med privatliv ökar stress.
  • Gör insatserna för sjukskrivna mer generösa och ge god vård snabbt.
  • Förbättrad tillgänglighet till terapi bland annat genom fler psykologer på vårdcentralerna.

Vänsterpartiet:

  • Inför en individualiserad föräldraförsäkring – de huvudsakliga orsakerna till ökningen av psykisk ohälsa är ojämställt arbetsliv och fördelning av hemarbetet.
  • Inför kortare arbetsdagar, försök med sextimmarsdag har haft positiva resultat.
  • De tio årliga välfärdsmiljarderna förbättrar jämställd och jämlik vård.

Sverigedemokraterna: 

  • Förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljön inom de kvinnodominerade yrkena.
  • Öka tillgängligheten inom psykiatrin, så att man kan vara säker på att få rätt hjälp eller stöd i rätt tid och på rätt plats.

Liberalerna: 

  • Gör det möjligt att överlåta föräldrapenning på fler personer. Föräldraförsäkringen ska gynna jämställdhet.
  • Bygg ut vårdcentralerna så fler kan få hjälp genom till exempel samtal.
  • Bibehåll rut och säkra en bra förskola och äldreomsorg, för att avlasta kvinnor.

Kristdemokraterna:

  • Bättre vård för dem som mår dåligt, förbättrad uppföljning av förlossningsdepression och hälsofrämjande arbetsmiljöpolitik.
  • Fullt flexibel föräldraförsäkring. Familjerna ska själva få avgöra vem som är hemma med barnen och antalet dubbeldagar.
  • Små barngrupper i förskolan.

Feministiskt initiativ:

  • Jämnt delad föräldraförsäkring, oavsett antal föräldrar, för bättre fördelning av ansvar, löneutrymme och obetalt hemarbete.
  • En arbetstidsförkortning som ger plats för både yrkesliv och familjeliv.
  • Stärkt medicinsk forskning på kvinnors och transpersoners hälsa och ohälsa.

Mammastressen i siffror

  • 50% av de svenska mammorna känner sig ofta eller ALLTID stressade.
  • 62% har känt sig nedstämda eller deprimerade under de senaste fem åren.
  • 34% har sökt hjälp för stress eller nedstämdhet de senaste fem åren.
  • 53% tycker att det som skapar mest stress är jobb och fritid i kombination.
  • 66% är mer stressade sedan de fick barn.

Den här artikeln är  publicerad i mama nr 4 2018, som finns i butik nu. Från och med detta nummer tar vi ett stort grepp kring valåret med vår kampanj #mamafirst. Teckna en prenumeration på en gång, för att inte missa någon av dessa viktiga artiklar!

Prinsessan Madeleine på mamas omslag

Foto: Kate Gabor/Kungahuset.se

NUVARANDE Mammor stressar sig sjuka – livspusslet knäcker oss
NÄSTA Kändismammorna som bär knytblus till stöd för Sara Danius