Har du ett barn som alltid vill ha hudkontakt, sover dåligt och är känsligt? Då kan det vara hnb – high need baby.

När mamas bloggare Therese Krupa Syllner, ena halvan av bloggen Hormoner och hemorrojder, fick sin dotter Mira, 6, märkte hon att barnet inte riktigt var som de bebisar andra föräldrar berättat om. Som låg i barnvagn och hade tydliga rutiner. Mira ville vara konstant hud mot hud under de första månaderna i livet. Samma sak med lillebror Morris, 3,5, som kom ett par år senare.

– Det har varit omöjligt att lägga ifrån sig mina barn. Hudkontakt har varit ett krav från det att de gjort sorti från livmodern. Mira ville bli buren i tre och en halv månad, sedan fungerade vagnen. Morris bar vi på konstant i åtta månader.

Therese har en High need baby

Therese Krupa Syllner med mannen Johan och barnen Mira och Morris. Nu har familjen även utökats med Kasper.

Therese skrev om det på bloggen, varpå en bloggläsare introducerade begreppet hnb – high need baby, eller plusbarn som det också kallas.

– Då, när jag gick in och läste om kännetecken för en hnb så var det som att äntligen läsa ett horoskop som faktiskt stämmer, hehe.

Det Therese Krupa Syllner tyckte var den mest påtagliga skillnaden mellan hennes och ”andras bebisar” var oförutsägbarheten.

– Vår tillvaro var lika förutsägbar som ett aprilväder. Andra föräldrar vittnade om tydliga mönster och rutiner, utan att egentligen ha infört dem själva, bebisarna hittade dem liksom på eget bevåg. Vidare gick våra barn alltid från noll till hundra i ALLT. Vaknar efter vila – klipp till gallskrik på grund av hunger. Aldrig något ljummet mellanläge.

Vad mer gjorde att du kände igen dig när du läste om hnb?
– Överlag har barnen varit väldigt intensiva, aktiva och haft svårt att komma till ro. Pilatesbollen, bärselen och ett mantra om att det blir bättre har varit våra livlinor. Och ett jämnt flöde av vin och godis, haha.

Berätta om hur det är att vara förälder till ett hnb-barn.
– Krävande och frustrerande, i synnerhet när man ser andra föräldrar och barn som är klart mer chill. Konceptet egentid existerar knappt. Inga timslånga vilostunder eller rofyllda vagnpromenader här inte. Man är alltid på sin vakt, för går larmet – ja då går det ordentligt. Det har blivit MÅNGA panikamningar på perronger, bussar, i provrum och på parkbänkar.

Therese Krupa Syllner påpekar dock att hnb-barn blir ”störtsköna ungar”.

–  Temperamentet kvarstår, upplever jag, och de blir små viljestarka personligheter med otroligt mycket karaktär, vilket är väldigt kul att ha omkring sig.

Finns det något du vill säga till andra föräldrar med hnb-barn?
– Kämpa på. Det är krävande och stundtals fullkomligt dränerande. Men det kommer att bli små urcoola människor av dessa bebisar, jag lovar.

Vad har du upplevt att vården (BVC) har för inställning till hnb?
– Jag har aldrig hört någon inom vården som använt begreppet, förmodligen för att det inte är någon medicinsk diagnos. När jag låg inne på akuten med Morris när han var sex veckor på grund av  lunginflammation, stod jag och guppade honom i bärselen mitt i natten med ett ljudspår med hårtorksbrus på högsta volym på telefonen. En sjuksköterska kom in och frågade varför jag inte bara lade ner honom i den lilla plastbacken som skulle agera säng. Och jag förklarade så gott jag kunde att Morris hade kolik och var extremt närhetskrävande, varpå hon föreslog att Morris kanske bara var hungrig. Klassiker!

– Jag vet inte om min hålögda blick var tillräckligt svar på tal, för en kort stund senare kom hon in med en kollega som själv haft kolik- och hnb-barn. Hennes första kommentar, efter att ha fyrat av ett igenkännande och medkännande smile där jag stod och guppade mig svettig var, ”du har läst om hnb va?”. Jag nickade och vi enades i ett systerligt samförstånd, medan den första sköterskan höll sig lite i bakgrunden efter det, berättar Therese, som fick sitt tredje barn för en dryg månad sedan. Även han verkar vara en hudälskare.

– Det återstår att se hur det blir med Kasper, men alla mina tre barn har varit omöjliga att lägga ifrån sig.

På den amerikanska webbplatsen Dr Sears har läkare skrivit en lista med tolv karaktärsdrag som kännetecknar ett hnb-barn, bland annat att de är intensiva, aktiva, uttömmande, krävande, sover dåligt, har matproblem, är missnöjda, oförutsägbara och superkänsliga. Generellt brukar man säga att om ett barn har runt tio av karaktärsdragen är det ett hnb-barn.

Testa onlinekursen Få mer tid i vardagen

Andrea om sin high need baby

Andrea Kolk märkte redan första dagen på BB att något var annorlunda med hennes nyfödda bebis.

– Min dotter Nor hade behov utöver det vanliga och skrek tills de blev tillgodosedda. Hon krävde konstant kroppskontakt de första fem månaderna och var aldrig helt nöjd. Hennes ansiktsuttryck var ständigt missnöjt, förutom de få timmar hon sov. Vid fem månaders ålder ville hon lära sig att gå och i stället för att bära fick vi hålla händerna och gå med henne. Släppte vi skrek hon tills vi tog tag igen.

Andreas dotter är en high need baby, eller plusbarn som det också kallas

Andrea Kolk med dottern Nor.

Nor är nu tre år och Andrea Kolk berättar att varje utvecklingsfas har lett till förbättringar.

– Men livet är fortfarande jobbigare för henne än vad det borde vara. En sked som ligger fel vid tallriken, eller en tröja som fastnar när den ska av, kan leda till ett utbrott där hon ligger på golvet och skriker i frustration.

Andrea och hennes sambo har funderat på om dottern skulle kunna få en npf-diagnos (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) senare.

– Hon var nämligen väldigt överaktiv de första åren och ville att det skulle hända nya saker hela tiden, men hon har samtidigt haft lätt att lära sig nya saker. Hon pratade tioordsmeningar när hon fyllde två år, kunde alla bokstäver och förstå begynnelsebokstav i ord när hon fyllde tre år och så vidare. Hon har inga problem att snabbt byta aktivitet eller vara flexibel, och har lugnat ner sig fysiskt, så jag tror inte längre hon kommer få en diagnos. Däremot är hon fortfarande väldigt oförutsägbar och känslig, och precis som många andra barn med hnb har hon väldigt svårt att knyta an och känna sig trygg med nya personer och miljöer.

Det som ”räddat” familjen är att Andrea och hennes sambo delat på ansvaret.

– Vi var hemma tillsammans de första tre månaderna och därefter började vi båda arbeta två dagar per vecka. Vår lika fördelning av föräldraledigheten har både lett till att vårt barn klarar av att vara med båda föräldrarna lika mycket, och att vi fått en andningspaus varannan dag när vi varit på jobbet. Jag tror att jag hade gått under om jag varit tvungen att ensam vara hemma i flera månader i sträck med den oerhört krävande bebisen, och jag är evigt tacksam över att hon alltid varit lika trygg med sin pappa som med mig.

Trots att Andrea Kolk alltid upplevt sig ha stort tålamod och förståelse för dotterns frustration, kan den psykiska pressen bli övermäktig.

–  Jag kan bli galen på henne. Som tur är har jag oftast möjligheten att lämna över till den andra föräldern och jag slipper ta ut min frustration på mitt barn. Vårt barn är väldigt känsligt för att göra fel och blir ännu mer upprörd när andra är besvikna eller arga på henne. Att vi kan dela på hennes utbrott och slipper bli allt för frustrerade själva tror jag möjliggör att hon så småningom kommer känna trygghet i sig själv.

Andrea är övertygad om att delad föräldraledighet kan leda till bättre psykisk hälsa för både föräldrar och barn.

– Jag tror att alla familjer, särskilt familjer med krävande barn, skulle tjäna på ett jämställt föräldraskap. Det handlar inte bara om ökad jämställdhet på det samhälleliga planet utan också enorma vinster för den enskilda familjen. Om fler fick upp ögonen för att det går att dela mindre konventionellt på föräldraledigheten tror jag att vi skulle få mindre psykisk ohälsa bland kvinnor, säger Andrea Kolk.

Joumana om sin high need baby

Även Joumana Suljanovic insåg redan på BB att hennes bebis Julia, idag 2, inte var som andra.

– Det gick inte att gå ifrån en enda minut utan att hon blev panikledsen. Det var otroligt svårt med separationer. Vanliga småbarnsföräldrar pratade ju om åttamånadersfasen då barn kan bli lite mer extra känsliga. Min dotter Julia har i så fall varit i konstant åttamånadersfas sedan födseln. Inget duger, bara mamma.

Joumana har en high need baby

Joumana Suljanovic med dottern Julia.

Hur fick du reda på att det fanns något som hette hnb?
– Jag sökte på nätet och hittade till slut någon som hade skrivit ett öppet brev om hur det är att ha ett högkänsligt barn. Jag kände igen mig väldigt mycket i det hon skrev.

”Det var omöjligt med tio minuters egentid första året”

För Joumana Suljanovic är det viktigt att begreppet hnb blir mer känt, så att människor förstår vad det handlar om.

– Det är väldigt frustrerande när människor inte förstår. Jag kan få kommentarer om att jag gett min dotter för mycket kärlek, att det är därför hon var gnällig. Om min dotter inte vill ligga i vagnen är det för att jag burit henne för mycket, om hon inte vill sova själv är det för att jag vant henne vid att vara på mig och så vidare, bara mitt fel. Men man kan inte ge för mycket kärlek!

High need baby plusbarn

Vad ska man göra då?
– Föräldrar som ger den trygghet och uppmärksamhet som barnet behöver och kräver, lyssnar och försöker arbeta för lyhört föräldraskap, får igen det sedan. Barnen blir tryggare och det blir lättare. Men det är omöjligt att få tio minuters egentid första året. Kanske man får 40 minuter andra året. Dessa barn tenderar att ha extremt, extremt svårt att sova utan närheten. Det är omöjligt att lägga ifrån sig sitt barn första året. Ta en promenad, åka bil, kolla på ett avsnitt från en serie, ta en dusch, bajsa! Allt är ett pussel och man inser att man helt enkelt får ta med sin bebis på allt.

Therése har skrivit en bok om high need babies

Författaren Therése Stahl har skrivit boken ”Plusbarn: High need babies på svenska”.

High need baby bok

Therése Stahl.

Hur skulle du beskriva ett hnb-barn?
– Man kan säga att high need babies är ”extra allt”. Generellt har de ett intensivare humör och ett starkare temperament än andra bebisar.

Berätta om din bok och varför du skrev den!
– Jag snubblade över termen high need baby när min egen son var tre år och jag väntade hans lillebror. Helt plötsligt föll alla pusselbitar på plats och jag förstod att jag inte var ensam om att ha ett barn som var så pass krävande som min äldsta son hade varit. Jag, som alltid älskat barn och längtat efter att bli mamma, var inte alls förberedd på att känna mig så fullkomligt otillräcklig som jag gjorde.

Varför kände du så?
– Jag kunde väldigt sällan få honom att vara nöjd ens kortare stunder. Precis allt var en kamp – mat, nöjdhet, blöjbyten, klädbyten och SÖMNEN ska vi inte ens nämna. Så när jag hörde att det faktiskt fanns en benämning på dessa barn var det otroligt skönt att känna att det kanske inte var jag som hade gjort fel hela tiden, utan att han faktiskt var född med mer intensiva känslor.

Vad gjorde du då?
– Jag började läsa på allt jag kunde hitta om dessa barn men blev irriterad över att ingenting fanns på svenska. Då sade en kompis till mig att ”det kanske är du som ska skriva boken om de här barnen”. Så det gjorde jag.

Vad har BVC för inställning till hnb?
– Min uppfattning är att BVC inte vet om just termen high need baby eller plusbarn. Sedan är det lite av ett lotteri vilket BVC man hamnar på – en del är jätteöppna och medvetna om att barn har olika temperament, även om de kanske inte kallar det för just high need baby, medan en del tycker att ”alla barn sover dåligt och är gnälliga ibland” utan att gå in på att det kanske finns grader i helvetet.

Hur vanligt är hnb?
– Det finns ingen riktig forskning som pekar på detta så det är svårt att säga med exakthet. Jag har hört siffror om 10-15 procent av alla barn men jag har ingen källa på det.

Kan man inte få en diagnos?
– Det är inte en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så en ”diagnos” kan man inte få via BUP eller liknande. Det är snarare en förklaringsmodell av barn som har ett starkare temperament och är en mer intensiv personlighetstyp än andra barn. En del high need babies visar sig senare ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i grunden, en del gör inte det. Vill man få klart för sig om ens barn är en high need baby rekommenderar jag Dr Sears lista med de tolv punkterna.

Vilken hjälp kan man få?
– Man kan ju inte ändra barnets karaktär, men man kan ta hjälp av sin omgivning. Få avlastning för att ta igen sömn, tanka energi och ork. Hjälpas åt som föräldrar och dela på jobbiga nätter. En del upplever att de behöver samtalsstöd och det kan man få hjälp med via BVC eller sin vårdcentral. Barnet har dock sin karaktär men de mer krävande dragen brukar transformeras i och med att barnet växer och utvecklas. Min sexåring, som var extremt krävande som bebis, är idag bland de ”enklare” barnen i vår omgivning.

Vad har du för tips till föräldrar med barn som är hnb?
– Det finns en Facebookgrupp som heter ”High Need Babies Sverige”, där kan man träffa föräldrar med likadana erfarenheter som en själv och det är otroligt skönt att få det stödet. Sök så mycket information du kan om de här barnen, det hjälper enormt att vara påläst. Inse att det inte beror på dig som förälder eller din förmåga, utan att barnet har fötts med den här personligheten. Försök få så mycket sömn som möjligt för att orka med. Fånga de fina stunderna, även om de kan kännas få, och var medveten om att de bara blir fler och fler ju äldre barnet blir.

Har du röstat på Årets Inspiratörsmama ännu?

NUVARANDE Mamman om sin high need baby: ”De säger att jag ger henne för mycket kärlek”
NÄSTA 5 anledningar att INTE leka med ditt barn