Därför ammar vi mindre

Allt färre mammor ammar sina bebisar på heltid för varje år som går. Varför är det så? mama har tittat närmare på bb-stress, tidiga smakportioner och flaskmatning. ”Folk säger att min son kommer att bli sjuk”, säger Elina, 30, flaskmatarmamma till Charlie, 4 månader.

I sverige stoltserar vi med en hög amningsfrekvens jämfört med många i-länder. Men på senare tid har amningen gått ner. Hela 9,5 procentenheter färre ammar i dag sina två månader gamla bebisar jämfört med 2004. Vad är det som har hänt?

Vissa pratar om en ökad tolerans – en bebismamma som plockar fram flaskan med mjölkersättning får inte onda ögat som förr. Det diskuteras ifall en större prydhet brett ut sig, att de som nyligen blivit mammor inte gärna slänger fram bröstet ute bland folk. På Facebook upptäckte man för några år sedan att bilder på ammande bebisar censurerades eftersom de sorterades under begreppet ”oanständiga”, vilket ledde till att en Facebook-grupp – ”Hey, Facebook, breastfeeding is not obscene” – fick 90 000 medlemmar på nolltid.

Att den 26-åriga mamman på omslaget till Time Magazine, som ammade sin treåring stående på en pall, fick utstå mycket kritik och kallades ”äcklig” gör säkert sitt till.

Dessutom visar statistiken tydligt att allt fler fyra månaders bebisar får smakportioner, trots att den egentliga rekommendationen är att börja ge mat vid sex månaders ålder. Livsmedelsverkets senaste uppdatering handlar om att det är okej att ge ”pyttesmå smakprov” från fyra månaders ålder, alltså ännu mindre än smakportioner.

En sak som hänt på senare år är att mammor skickas hem allt tidigare från bb. Just där, hos sjukvården, ligger flera orsaker till att amningen minskar. Det menar Sofia Zwedberg, fil dr, barnmorska och amningsspecialist som skrivit avhandlingen ”Ville amma”.
– Det vi vet i dag är att det är viktigt att amningen får börja bra – och det gör den om barnet får komma hud mot hud direkt efter förlossningen och vara kvar där tills första amningen skett. Vissa barn kan somna innan de sugit första gången, men då lägger mamman tillbaka barnet hud mot hud så snart som möjligt, säger Sofia Zwedberg.

Trots att man vet att den första hudkontakten är oerhört viktig så värnas detta inte tillräckligt av beslutsfattare och politiker, menar hon.
– Vårdpersonalen känner sig ofta stressad, nya födande behöver plats i förlossningssalen och därför kan de avbryta hudkontakten för att väga och mäta barnet, säger Sofia Zwedberg.

Om barnet fått kompletterande ersättning på bb borde föräldrarna inte skickas hem utan  en plan för hur de ska övergå till enbart amning, menar hon. Att sluta med ersättning är ofta svårt för föräldrarna eftersom de kan känna osäkerhet kring om barnet verkligen får i sig tillräckligt med näring. I dag finns också färre amningsmottagningar, och även om Amningshjälpen finns är mötet med kunnig vårdpersonal viktigt.

Sofia Zwedberg menar att ytterligare en anledning är att kunskapen om spädbarn är så liten. Många föräldrar tror att normen är att bebisar sover länge – medan spädbarnets instinkter tvärtom säger att det måste vara tätt intill sina föräldrar för att överleva, och att det därför vill amma ofta.

Att sedan bvc fokuserar mycket på ifall bebisen går upp i vikt, ”har du mjölk nog?” blir stressande.
– Sammanblandningen mellan att vara en bra mamma och att amma är väldigt olycklig. Du kan vara en jättebra mamma även om du inte ammar, och behöver inte vara en bra mamma bara för att du ammar. Jag fokuserar alltid mer på att samspelet med bebisen fungerar, det är viktigast av allt, säger Sofia Zwedberg.

När hon nyligen deltog i P1:s radioprogram ”Kropp och själ” svarade hon en irriterad barnläkare, Mats Reimer, som störde sig på att man alltid drog fram hälsoargumenten när gråtande mammor vände sig till sjukhusen – när hälsofördelarna med amning visat sig vara överdrivna. Sofia Zwedberg svarade då att den största fördelen är tryggheten – att mamman gör på samma sätt varje gång, och att den som ammar inte ens behöver tänka på hur hon gör, det kommer naturligt.

Men det går att lösa även med flaska, menar Petra Jankov Picha, journalist. Hon har skrivit boken ”Att flaskmata” och driver bloggen attflaskmata.se.
– Det finns ingen forskning som visar att flaskmatade barn skulle få mindre närhet. Visst blir det enklare att mata dem medan de ligger i vagnen eller bulla upp flaskan med kuddar och därmed missa den viktiga hudkontakten. Men bara föräldrarna är medvetna om risken, så kan de göra något. Mina tips är – begränsa vilka som matar barnet de första månaderna, det är bra om det bara är föräldrarna. Sedan är det viktigt att ligga hud mot hud – använd gärna bärsjal, säger Petra Jankov Picha.

Hon tycker att det är synd att det finns så mycket skuldbeläggande i diskussionen om amning, att många inom vården har varit ganska aggressiva i sitt amningsförespråkande.
– Värst brukar det vara för förstagångsföräldrar. De är så måna om att göra rätt, vill göra det allra allra bästa för barnet. Så sitter de där med en tvåmånaders bebis som inte vill ta bröstet och bara skriker – det blir hela ens värld, säger hon.

Att kalla kvinnor som inte ammar för jämställdhetsbesatta karriärister som snabbt vill tillbaka till jobbet är dessutom felaktigt, menar hon.
– Forskningen visar att i jämställda familjer ammas det mest. Sedan kan det ju visa sig att jämställdheten kommer in som bonus i efterhand för dem som väljer att flaskmata, eftersom det går att dela på uppgiften, säger hon.

Petra Jankov Picha önskar att rollfördelning mellan mammatyperna inte var så strikt.
– Bilden är att flaskmatande föräldrar är de som låter bebisarna sova i egen säng och har en Urban Jungle med barnet vänt bort från sig, medan de som ammar bär barnet i sjal och kallar det för hen i stället för hon eller han. Alla vill passa in i sin grupp, köper hela paketet och mår lite bättre av att tala om för andra vilket bra val de gjort.
– Jag försöker förespråka lite mer mångfald, du kan flaskmata, samsova och bära sjal eller amma och låta det sova i egen säng. Det finns inte bara ett paket, säger hon.