Snabbare än du tror är det dags för din bebis att börja i förskolan. Men funkar Waldorf för en unge som älskar plastleksaker? Och är kommunala dagis mest förvaring? mama reder ut skillnaderna och hjälper dig att välja rätt kö.

Checklista för dig som ska välja förskola

1. Personalen.
Hur pass utbildad är den? Finns det en förskolelärare på varje avdelning, till exempel? Hur vanligt är det att personalen slutar? Folk slutar även på bra förskolor, men för stor personalomsättning är ofta inget bra tecken.

2. Barngrupperna.
Hur stora är de? Små barn mår bäst i små grupper.

3. Gården.
Hur ser den ut? Barn blir lugna av en utemiljö med buskar och annat där man kan röra sig, klättra och gömma sig lite bakom, till exempel. Bra för motoriken är det också.

4. Lokalerna.

Är de funktionella? Verkar de funka för små barn – går de till exempel att dela av för att skapa mindre grupper?

5. Om förskolan är privat.
Kolla att de håller sig med sånt ni har rätt till, som blöjor till exempel.

Dagisvalet är extremt viktigt, trodde jag när min äldsta pojke var bebis. Här fanns en möjlighet att göra allt rätt från början! Jag frågade massor av folk, kollade på massor av dagis. Två frågor var lätta att få svar på direkt: var stället trivsamt och de som jobbade där snälla?

Men sen kom frågan om pedagogik. Och där blev det genast svårare. Kommunala dagis verkade skönt normala. Men Waldorf-barn åt ekologiskt och tovade ull och föräldrarna såg jäkligt nöjda ut. Men på Ur & skur var de ute jämt och barnen var visst fyra gånger friskare… Alla hade nåt, men vad var bäst? Kan man ens säga att någon pedagogik är bättre än någon annan? Gunilla Halldén, professor vid tema Barn, Linköpings universitet, tror inte det.
– När man pratar om kvaliteten inom förskolan talar man inte om själva pedagogiken; Montessori, Waldorf etcetera, säger hon. Man diskuterar ett antal variabler som man anser är viktiga, som borgar för att barnen känner sig trygga och mår bra och som gynnar deras förmåga att lära. Pedagogernas utbildning och att man har en plan, till exempel – att det finns utbildad personal är viktigt! Andra saker är bullernivå, storleken på gruppen och att personalen kan samarbeta.

Sådana saker hade jag inte hade aning om. Så jag satte sonen helt enkelt i kö till allt som verkade bra; när dagen kom skulle allt ha klarnat. Det hade det inte, så vi tog den första plats vi blev erbjudna, ett Reggio Emilia-dagis. Vad detta innebar fattade jag aldrig, mer än att barnen verkade pyssla och måla jämt och att min unge vägrade delta. Han hade trevligt ändå, kompisarna var kul och fröknarna snälla. Men de var också rätt frustrerade. Vad var detta för konstigt barn som inte ville uttrycka sig konstnärligt? Vi kände oss fel, att han var fel. Att han inte funkade för Reggio Emilia (vad det nu var).
– Jag tror att vissa pedagogiker kan passa bättre för vissa barn. Men ofta handlar det väl också lite om hur man är som förälder. Hur man kan knyta an till personalen, om ens ­värderingar stämmer överens till exempel, ­säger Gunilla Halldén.

I vårt fall smittade frustrationen av sig på oss och när vi fick plats på ett annat ställe tackade vi ja. Det visade sig vara en Montessoriskola dit folk ställde sina barn i kö redan som spermier. Där gick sen både sonen och hans lillebror. Om de var perfekta ”Montessori-barn”? Nä. Men bägge stor­trivdes, bägge var övertygade om att just de var frökens favorit och bägge lärde sig en del om att vara människa. Och så här i efterhand tänker jag att kanske det var poängen. Men framför allt: att pedagogerna är viktigare än pedagogiken.

Läs mer om de olika förskolealternativen:

Kommunal förskola

Reggio Emilia

Montessori

Waldorf

Familjedaghem

Ur & skur

Kulturförskola

NUVARANDE Dags att välja förskola!
NÄSTA Kulturförskola